EFS – en lång historia i korthet.
Text: Carl-Johan Ivarsson
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) grundades den 7 maj 1856. Men redan 300 år tidigare påverkades Sverige av den lutherska reformationen. Kyrkan i Sverige bröt med Rom och blev evangelisk-luthersk, där arvet från den tyske prästen Martin Luther (1483-1546) och hans syn på rättfärdiggörelse genom tro kom att prägla kyrkorna i Norden och delar av Tyskland.
Under de följande århundradena präglades Sverige av det som brukar kallas en luthersk ortodoxi, med stark betoning av den rena läran. Under 1700- och 1800-talet växte olika väckelserörelser fram, som på olika sätt kom att forma det som skulle bli EFS. Rörelserna började i andra länder men kom alla att påverka Sverige. Pietismen betonade den personliga omvändelsen. Herrnhutismen betonade en förkunnelse om Jesu försoning, ”nåden allena” och mission bland hedningar. Metodismen betonade helgelsen, alltså att leva ett kristet liv.
Lekmannapredikanten och redaktören Carl Olof Rosenius (1816-1868) blev en samlande gestalt för den svenska väckelsen. Han predikade i Betlehemskyrkan i Stockholm och genom sin tidning ”Pietisten” blev han mycket läst. Efter Rosenius kallades den rörelse han formade för rosenianism eller nyevangelism.
Tre unga studenter, Bernhard Wadström, Waldemar Rudin och Hans Jacob Lundborg tog 1856 initiativ till att bilda en nationell organisation för att samordna arbetet för väckelse i Sverige i nyevangelismens anda. Det var viktigt att betona, att rörelsen verkade inom statskyrkans (Svenska kyrkans) ram.
En viktig del av EFS arbete var att utge skrifter, där kolportörer anställdes som bokspridare men också predikade. Lokalt bildades runtom i Sverige missionsföreningar.
1862 startade ett missionsinstitut som förlades till Johannelund vid Ulvsundasjön utanför Stockholm och som sedan 1968 finns som Johannelunds Teologiska Högskola i Uppsala.
1865 reste EFS första internationella missionärer ut till Eritrea. Sedan dess har EFS bedrivit mission utanför Sverige i länder som Etiopien, Indien och Tanzania.
1878 bildades Svenska Missionsförbundet (SMF) som en mer utpräglad frikyrka och många lokala missionsföreningar anslöt sig dit. Arvet från SMF förvaltas idag av Equmeniakyrkan. En ny splittring i EFS ägde rum 1911 då en rad föreningar bildade Bibeltrogna Vänner – idag Evangelisk Luthersk Mission (ELM).
Efter att länge ha varit en landsbygdsrörelse med verksamhet i missionshus och bönhus har EFS under slutet av 1900-talet fått en starkare tyngdpunkt i tätorterna. Idag arbetar EFS i stadsdelskyrkor i samverkan med Svenska kyrkan, så exempelvis i Norrköping (Söderledskyrkan) och Linköping (Ansgarskyrkan).
Att EFS är en missionsrörelse inom Svenska kyrkans ram förtydligades genom att alla pastorer i EFS i början av 1990-talet prästvigdes.
Arvet från 1800-talets väckelse lever på olika sätt. Idag betonar EFS fortfarande personlig tro och omvändelse, fördjupning i bibel, bön och samtal, mission både lokalt och globalt samt den enskildes engagemang och ansvarstagande.
Idag har EFS cirka 15 000 medlemmar i de 314 föreningar och grupper som finns spridda över landet.
EFS i Söderköping
Den nyevangeliska väckelsen fick sin första verkan i Söderköping redan innan EFS bildades. Sommaren 1855 vistades Bernhard Wadström, Waldemar Rudin och flera andra av Rosenius’ anhängare vid Söderköpings brunn. Den 16 juni detta år hölls en konventikel, alltså ett möte med bibelförklaring på brunnen. Vare sig Wadström eller Rudin var ännu prästvigda. Waldemar Rudin var en bygdens son, född i Östra Ryd.
Wadströms och Rudins verksamhet mötte motstånd bland Söderköpings prästerskap och åtskilliga andra herrar ville förvisa dem från brunnen. Brunnsintendenten Johan Olof Lagberg (1789-1856) hade gripits av förkunnelsen, och förklarade, att han skulle lämna sin tjänst som brunnsläkare om Wadström och Rudin tvingades bort. På grund av detta var Wadström och Rudin kvar hela sommarsäsongen detta år.
Även de följande åren blev Söderköpings brunn präglat av den nyevangeliska väckelsen.
1868 bildades den första missionsföreningen i bygden, Mogata missionsförening. Det blev början till Hammarkinds missionsförening som verkade i hela häradet. Denna förening hade också anställda predikanter.
1874 grundades Söderköpings missionsförening. 1883 köptes en tomt i staden och i november 1895 invigdes missionshuset vid Skönbergagatan, som kom att få namnet Missionshyddan.
Missionshyddan kom att bli centrum för EFS verksamhet i Söderköping i nästan 90 år. Men när Söderköping växte så var koncentrationen av kyrkolokaler till stadens centrum påtaglig. Därför väcktes tanken på att sälja Missionshyddan och istället bygga ett eget hus i Söderköpings utkanter.
1985 såldes Missionshyddan till Söderköpings kommun. Huset har sedermera rustats och är bevarat i gott skick. I den gamla trädgården bedriver Söderköpings Örtagårdsförening sin verksamhet.
Under nästan ett decennium bedrev EFS i Söderköping sin verksamhet i hyrda lokaler. Men det fanns en dröm om att kunna bygga ett eget hus på Albogaområdet, där det fanns många barnfamiljer men ingen församlingslokal. I ett hyreshus på Rimmögatan fanns en lokal som kallades för Arken där barnverksamheten bedrevs.
Det fanns ritningar till ett ännu större hus, men de planerna fick överges.Första spadtaget till den nya Arken togs i september 1994. Den 14 februari 1995 invigdes den nya EFS-lokalen, av biskop emeritus Martin Lönnebo. Här fanns en gudstjänstlokal, men också goda lokaler för barnverksamhet.
Arken var en vågad satsning av en liten EFS-förening som då (1994) hade 17 medlemmar. Under ett kvarts sekel fick huset vara ett centrum framför allt för vardagsverksamhet för barn och ungdomar, i samverkan med Svenska kyrkan i Söderköping, samt söndagsgudstjänster. Under större delen av tiden fanns en anställd EFS-präst. Länge var detta Fredrik Weflö, som efterföljdes av Etiopienfödde Duressa Mabesha Teka.
Ansvaret för huset visade sig vara kostbart och våren 2020 skrevs avtal med Söderköpings kommun om att hyra ut Arken till förskola. Samtidigt gjordes en överenskommelse med Söderköping S:t Anna församling om att EFS skulle få använda Drothems församlingshem för sin verksamhet.
Kommunen sade upp avtalet om förskolan våren 2024 och EFS beslutade att lämna ut Arken till försäljning. Hösten 2024 kunde avtal skrivas med Österns Assyriska kyrka om att de skulle köpa Arken. Österns Assyriska kyrka är en av de äldsta grenarna på kyrkoträdet och medlemmarna har främst sina rötter i nuvarande Irak. En aktiv församling har funnits länge i Norrköping men de har haft sin verksamhet i hyrda lokaler.
I januari 2025 hölls en tackmässa där EFS i Söderköping kunde uttrycka sin tacksamhet över nästan 30 år i Arken. Idag lever huset vidare som kyrkan Mart Shmoni.
EFS verksamhet fortsätter, främst i form av Vardagsrum i Drothems församlingshem på fredagskvällar.
